INDICATIV
Presens
- jag förbarmar
- du förbarmar
- han förbarmar
- vi förbarmar
- ni förbarmar
- de förbarmar
Preteritum
- jag förbarmade
- du förbarmade
- han förbarmade
- vi förbarmade
- ni förbarmade
- de förbarmade
Futurum
- jag ska förbarma
- du ska förbarma
- han ska förbarma
- vi ska förbarma
- ni ska förbarma
- de ska förbarma
Konditionalis
- jag skulle förbarma
- du skulle förbarma
- han skulle förbarma
- vi skulle förbarma
- ni skulle förbarma
- de skulle förbarma
Perfekt
- jag har förbarmat
- du har förbarmat
- han har förbarmat
- vi har förbarmat
- ni har förbarmat
- de har förbarmat
Pluskvamperfekt
- jag hade förbarmat
- du hade förbarmat
- han hade förbarmat
- vi hade förbarmat
- ni hade förbarmat
- de hade förbarmat
Futurum Exaktum
- jag kommer att ha förbarmat
- du kommer att ha förbarmat
- han kommer att ha förbarmat
- vi kommer att ha förbarmat
- ni kommer att ha förbarmat
- de kommer att ha förbarmat
Konditionalis 2
- jag skulle ha förbarmat
- du skulle ha förbarmat
- han skulle ha förbarmat
- vi skulle ha förbarmat
- ni skulle ha förbarmat
- de skulle ha förbarmat