INDICATIV
Presens
- jag anstränger
- du anstränger
- han anstränger
- vi anstränger
- ni anstränger
- de anstränger
Preteritum
- jag ansträngde
- du ansträngde
- han ansträngde
- vi ansträngde
- ni ansträngde
- de ansträngde
Futurum
- jag ska anstränga
- du ska anstränga
- han ska anstränga
- vi ska anstränga
- ni ska anstränga
- de ska anstränga
Konditionalis
- jag skulle anstränga
- du skulle anstränga
- han skulle anstränga
- vi skulle anstränga
- ni skulle anstränga
- de skulle anstränga
Perfekt
- jag har ansträngt
- du har ansträngt
- han har ansträngt
- vi har ansträngt
- ni har ansträngt
- de har ansträngt
Pluskvamperfekt
- jag hade ansträngt
- du hade ansträngt
- han hade ansträngt
- vi hade ansträngt
- ni hade ansträngt
- de hade ansträngt
Futurum Exaktum
- jag kommer att ha ansträngt
- du kommer att ha ansträngt
- han kommer att ha ansträngt
- vi kommer att ha ansträngt
- ni kommer att ha ansträngt
- de kommer att ha ansträngt
Konditionalis 2
- jag skulle ha ansträngt
- du skulle ha ansträngt
- han skulle ha ansträngt
- vi skulle ha ansträngt
- ni skulle ha ansträngt
- de skulle ha ansträngt
