INDICATIV
Presens
- jag bekräftar
- du bekräftar
- han bekräftar
- vi bekräftar
- ni bekräftar
- de bekräftar
Preteritum
- jag bekräftade
- du bekräftade
- han bekräftade
- vi bekräftade
- ni bekräftade
- de bekräftade
Futurum
- jag ska bekräfta
- du ska bekräfta
- han ska bekräfta
- vi ska bekräfta
- ni ska bekräfta
- de ska bekräfta
Konditionalis
- jag skulle bekräfta
- du skulle bekräfta
- han skulle bekräfta
- vi skulle bekräfta
- ni skulle bekräfta
- de skulle bekräfta
Perfekt
- jag har bekräftat
- du har bekräftat
- han har bekräftat
- vi har bekräftat
- ni har bekräftat
- de har bekräftat
Pluskvamperfekt
- jag hade bekräftat
- du hade bekräftat
- han hade bekräftat
- vi hade bekräftat
- ni hade bekräftat
- de hade bekräftat
Futurum Exaktum
- jag kommer att ha bekräftat
- du kommer att ha bekräftat
- han kommer att ha bekräftat
- vi kommer att ha bekräftat
- ni kommer att ha bekräftat
- de kommer att ha bekräftat
Konditionalis 2
- jag skulle ha bekräftat
- du skulle ha bekräftat
- han skulle ha bekräftat
- vi skulle ha bekräftat
- ni skulle ha bekräftat
- de skulle ha bekräftat
