INDICATIV
Presens
- jag skriker
- du skriker
- han skriker
- vi skriker
- ni skriker
- de skriker
Preteritum
- jag skrek
- du skrek
- han skrek
- vi skrek
- ni skrek
- de skrek
Futurum
- jag ska skrika
- du ska skrika
- han ska skrika
- vi ska skrika
- ni ska skrika
- de ska skrika
Konditionalis
- jag skulle skrika
- du skulle skrika
- han skulle skrika
- vi skulle skrika
- ni skulle skrika
- de skulle skrika
Perfekt
- jag har skrikit
- du har skrikit
- han har skrikit
- vi har skrikit
- ni har skrikit
- de har skrikit
Pluskvamperfekt
- jag hade skrikit
- du hade skrikit
- han hade skrikit
- vi hade skrikit
- ni hade skrikit
- de hade skrikit
Futurum Exaktum
- jag kommer att ha skrikit
- du kommer att ha skrikit
- han kommer att ha skrikit
- vi kommer att ha skrikit
- ni kommer att ha skrikit
- de kommer att ha skrikit
Konditionalis 2
- jag skulle ha skrikit
- du skulle ha skrikit
- han skulle ha skrikit
- vi skulle ha skrikit
- ni skulle ha skrikit
- de skulle ha skrikit
