INDICATIV
Presens
- jag deklamerar
- du deklamerar
- han deklamerar
- vi deklamerar
- ni deklamerar
- de deklamerar
Preteritum
- jag deklamerade
- du deklamerade
- han deklamerade
- vi deklamerade
- ni deklamerade
- de deklamerade
Futurum
- jag ska deklamera
- du ska deklamera
- han ska deklamera
- vi ska deklamera
- ni ska deklamera
- de ska deklamera
Konditionalis
- jag skulle deklamera
- du skulle deklamera
- han skulle deklamera
- vi skulle deklamera
- ni skulle deklamera
- de skulle deklamera
Perfekt
- jag har deklamerat
- du har deklamerat
- han har deklamerat
- vi har deklamerat
- ni har deklamerat
- de har deklamerat
Pluskvamperfekt
- jag hade deklamerat
- du hade deklamerat
- han hade deklamerat
- vi hade deklamerat
- ni hade deklamerat
- de hade deklamerat
Futurum Exaktum
- jag kommer att ha deklamerat
- du kommer att ha deklamerat
- han kommer att ha deklamerat
- vi kommer att ha deklamerat
- ni kommer att ha deklamerat
- de kommer att ha deklamerat
Konditionalis 2
- jag skulle ha deklamerat
- du skulle ha deklamerat
- han skulle ha deklamerat
- vi skulle ha deklamerat
- ni skulle ha deklamerat
- de skulle ha deklamerat
