INDICATIV
Presens
- jag blänker
- du blänker
- han blänker
- vi blänker
- ni blänker
- de blänker
Preteritum
- jag blänkte
- du blänkte
- han blänkte
- vi blänkte
- ni blänkte
- de blänkte
Futurum
- jag ska blänka
- du ska blänka
- han ska blänka
- vi ska blänka
- ni ska blänka
- de ska blänka
Konditionalis
- jag skulle blänka
- du skulle blänka
- han skulle blänka
- vi skulle blänka
- ni skulle blänka
- de skulle blänka
Perfekt
- jag har blänkt
- du har blänkt
- han har blänkt
- vi har blänkt
- ni har blänkt
- de har blänkt
Pluskvamperfekt
- jag hade blänkt
- du hade blänkt
- han hade blänkt
- vi hade blänkt
- ni hade blänkt
- de hade blänkt
Futurum Exaktum
- jag kommer att ha blänkt
- du kommer att ha blänkt
- han kommer att ha blänkt
- vi kommer att ha blänkt
- ni kommer att ha blänkt
- de kommer att ha blänkt
Konditionalis 2
- jag skulle ha blänkt
- du skulle ha blänkt
- han skulle ha blänkt
- vi skulle ha blänkt
- ni skulle ha blänkt
- de skulle ha blänkt
