INDICATIV
Presens
- jag spikar
- du spikar
- han spikar
- vi spikar
- ni spikar
- de spikar
Preteritum
- jag spikade
- du spikade
- han spikade
- vi spikade
- ni spikade
- de spikade
Futurum
- jag ska spika
- du ska spika
- han ska spika
- vi ska spika
- ni ska spika
- de ska spika
Konditionalis
- jag skulle spika
- du skulle spika
- han skulle spika
- vi skulle spika
- ni skulle spika
- de skulle spika
Perfekt
- jag har spikat
- du har spikat
- han har spikat
- vi har spikat
- ni har spikat
- de har spikat
Pluskvamperfekt
- jag hade spikat
- du hade spikat
- han hade spikat
- vi hade spikat
- ni hade spikat
- de hade spikat
Futurum Exaktum
- jag kommer att ha spikat
- du kommer att ha spikat
- han kommer att ha spikat
- vi kommer att ha spikat
- ni kommer att ha spikat
- de kommer att ha spikat
Konditionalis 2
- jag skulle ha spikat
- du skulle ha spikat
- han skulle ha spikat
- vi skulle ha spikat
- ni skulle ha spikat
- de skulle ha spikat
